We wont fade into darkness
Jag vet inte om det var att jag ramla in klockan 05.00 in i mitt gamla flickrum, att jag vaknade kl 16 dagen efter eller att jag fick lyssna på Robert Martinssons föredrag om mårdhundens invandring i Europa i en timmes tid innan läggdags...men igår hade jag lite ångest. Kan också vara att jag inte behövde stressa över att jag skulle upp på måndag morgon för att gå till jobbet, för jag har inget...
Här har ni mårdhunden alla inblandade, och ni andra som inte heller hade någon aning om vad det var.
Tack för en trevlig fest Emil & Emelie...
Och Ann o Hasse så klart!
Kommentarer
Trackback